Vardagstipset

Då orken, inspirationen och ibland tiden tryter ger jag er här världens enklaste och godaste maträtt som funkar både för den stora och den lilla familjemedlemmen;

1 påse makaroner kokade tillsammans med en köttbuljongtärning

1 paket malet kött kryddat med valfri mängd köttfärskrydda

1 paket créme bonjour vitlök

Stek och krydda köttet samtidigt som du kokar makaronerna. Häll vattnet av makaronerna och blanda dem med köttet och osten. Rör till jämn sörja. 

Funkar ypperligt att värma flera dagar efteråt också. Den krämiga konstintensen försvinner dock vid uppvärmning, det är som om osten skulle förångas. Man kan vara wild and crazy  som mig idag och köra 700g malet kött, tömma alla öppnade och påbörjade makaronipåsar och lägga två förpackningar ost också. Samt byta ut osten mot annan smak. Men efter idogt experimenterande har vi i den här familjen enhälligt kommit fram till att vitlök är bäst!

Addera nedanstående finfina middagssällskap så blir måltiden en garanterad fest. Tack och hej!

Måndag morgon

Klockan är 8.05 och vi ligger alla fyra i sängen. Kan väl inte påstå att vi myser, för många fäktande armar och ben för det, men vi gör ett gott försök. Och vi gör det tillsammans. Det betyder semester. En hel vecka då vi får vakna upp tillsammans, eller stiga upp tillsammans. Tuvali och jag vaknar ju redan 7 och de övriga två då Tindra tar morgon. 

Som vanligt då maken har en extra stund ledig finns det tusen projekt som kallar, vet knappt var han skall börja. Så den där min önskan och dröm om familjetid går ganska snabbt i stöpet. Den som ändå bodde i en lägenhet och fick spendera ledig tid tillsammans...åtminstone fantiserar jag att de borde ha så mycket fler möjligheter att göra saker med familjen. Ni vet gå på promenad, leka, pyssla, vara ute, åka på små utflykter, ha pick-nick osv. 

Nåja, snart dags att avsluta detta slagpåse-vikariat och kravla sig ur sängen för att duka upp frukost. Under tiden drömmer jag vidare om den fantastiskt goda mat vi blev bjudna på i lördags. Jag rullade ihop vårrullar för första gången i mitt liv, så gott så gott!

En intensiv vecka

Jag har chockerat min stackars kropp genom att från tisdag till fredag dra av ett pass zumba, mamma boot camp, stabilitets-och rörlighetspass samt vattengymnastik. Plus två dagar jobb to-fre. Lägg till de förbaskade ungarna som vägrar sova en hel natt och ni har en ganska trött och mosig mamma. Återhämtar mig just nu, i soffan, framför brasan och med lite mint-choklad glögg i muggen. 

Har nu kunnat konstatera några saker:

1. Det är nog skönt att inte vara tvungen att stressa iväg om morgnarna utan istället få mysa i sängen, äta frukost i lugn och ro och sedan gå på promenad/vara ute och leka. 

2. Jag vet inte hur jag skall fixa två kids till dagis och mig själv till jobbet med sinnet i behåll och i tid sen. 

3. Vem skall städa, tvätta, laga mat och handla sen?

4. Mina fogar, som jag trodde var på riktigt god bättringsväg, är så lösa och så långt ifrån vad de tidigare varit. 

5. Snö, rim i träden, sol och -10 grader är perfekt väder november-mars. 

6. Jag har sovit EN hel natt sen november ifjol och jag tror på riktigt att det har förstört delar av min hjärna och minneskapacitet. 

Med det noterat tänker jag nu snart krypa till kojs. 

Dagarna rusar förbi

Och snart kommer vi att ha julen vid vår dörr. Skulle verkligen önska och hoppas på en snörik vinter med vit jul i år. Men men, Finlands årstider levererar ju inte riktigt som förr längre så vi får se. 

Som sagt rusar dagarna på här och jag fattar inte att oktober snart är slut, vet inte ens vad jag åstadkom den här månaden annat än att vara riktigt utmattande trött i själen. Höll flera dagar på att somna mitt i leken och stojet. Så där som det är i början av en graviditet ni som har den erfarenheten, det känns som om jag blinkar en gång till kommer mina ögon att lämna fast. Jag sov på dagarna och i torsdags gick jag och lade mig kl.18.27 och steg upp kl.7.38 på fredag (med undantag för två amningar). Idag känns det lite bättre och jag hoppas det håller i sig. Och nej, vi skall inte utöka familjen igen! Det är nog bara det här fenomenet att på ett år har jag nu sovit en natt ostörd och utan varningar. Någon gång tar det väl ut sin rätt också. 

I lördags kidnappade vi en fru. Gjorde fem-kamp och sköt på varandra med pilbåge. Fem-kampen var kul men jag kunde verkligen konstatera att vapen verkligen inte är min grej! Så fumlig och bökig som jag är, tappar grejer och går in i saker för jämnan blev jag alldeles nervös över att hantera ett airsoftvapen eller två. Kände dessutom ett starkt obehag av det hela. Sen hur det gick med träffandet av måltavlor och grejs ska vi ju inte gå in på, hehe. Pilbågen gick det ju inte så värst mycket bättre med angående träffande av (de rörliga!) måltavlorna men archery tag var verkligen roligt! Värsta Hunger games-feelisen då vi smög på bland träden. Kan meddela att ett träd inte ger så bra skydd då någon försöker skjuta på dig, det är aningen smalt! Men att du sen lyckas träffa en stackars liten gren fler gånger än en något större människa är ju underligt. Kvällen avslutades i alla fall med grejer mer i min smak; god mat, bastu, simning, rödvin och dans. Wohoo!

I dag har vi räfsat löv i kylan och kapat försvarliga mängder hår. Skönt! Avslutade dock kvällen med att Tindra klättrade på en stol, tappade balansen och föll med stolen och hela sin tyngd på Tuvalis stackars lilla huvud. Den sistnämnde har spytt en gång och sover apdåligt. Så gissa nudå om jag är nervös över hjärnskakning och svullnader i hjärnan. Suck! Inte lär det ju bli mycket sömn för min del i natt heller. 

Att fånga sina alster i bruk

Ja det gick väl så där. Försökte fånga Tindra i sin födelsedagspresent här för någon dag sedan och det gick väl inte så bra. En 2-åring är inte stilla med alla kroppsdelar så värst många nano-sekunder i taget. Vi har i alla fall använt den ett par gånger och kan konstatera att den är mycket fin också på, kommer lite väl högt upp frampå (som alla ok-alster jag stiftat bekantskap med gör, vet inte hur jag skall göra för att råda bot på det?!?!!) och att fållen inte hålls ner utan viker upp sig själv i nedre kanten. 

Det var alla oförskönade foton från det försöket. 

Två par romper

Så har två par romper sett dagens ljus här på Antellbackan. De är stickade i det ljuvliga garnet Drops Cotton Merino och på stickor 4. Mönstret har jag komponerat ihop själv med grund i två andra mönster. Som ni ser är de lite olika och en liten justering till så skulle jag vara nöjd. 

Systrarna Blomqvist har samma storlek på sina romper, hehe, och det är bara längden på dem som skiljer. Än idag har vi inte fått till något vackert syskonfoto med dem på. Kanske någon gång i framtiden. 

En lyxigare onsdag

• Mamma boot camp så svetten lackar tillsammans med Tuvali medan Tindra har kvalitetstid med Mommo
• Komma hem till uppstädat hus
• Fina vänner på besök. Fick luftat både munlädret och stickorna
• Ut och leka lite i skymningen
• Lyxresterna från dagens besök

Och för nån dag sedan tog jag tag i detta ni nu får beskåda nedanom. Fick rensat ut lite också och det känns ju alltid bra. Borde rensa riktigt ordentligt någon gång också. 

För att ni nu inte ska tro att allt är frid och fröjd här på backen kan jag ju meddela att båda tjejerna är förkylda, Tuvali har något skrämmande konstigt med andningen ikväll och vi har varit utan olja, varmvatten och värme sen igår. Ganska nöjd det inte är -20 ute ännu. Brrr!

He va he. Nu måste jag börja med gröten före öronen trillar av på grund av allt trött- och hungersgnäll. 

Onsdagen idag

En dag med speed under tossorna. På onsdagar ringer alltid min väckarklocka 7.32. Det för att jag skall hinna göra mig och Tuvali klara till 8.30 och förstås vaknar också alltid Tindra någon gång under tiden. (Faktum är att den enklaste vardagssysslan tar hundra gånger längre med två ungar och en hund i hasorna). Speciellt på morgonen då 2/4 har mitt morgonhumör...

Nåväl, Tindra får en efterlängtad förmiddag med Mommo och Moffa medan Tuvali och jag söker oss söderöver för lite Mamma Boot Camp i Smedsby. Jag beslöt i ett tidigt skede av den senaste graviditeten att jag verkligen skulle träna upp min kropp efteråt denna gång. Inifrån och ut. Inte stressa över extrakilon och sådant utan faktiskt försöka stärka upp min kropp. Så totalt som den svek mig under graviditet nr.2 så vill jag inte uppleva fler gånger. Därav onsdgarna i Smedsby, hårt liv då en måste ha väckarklockan att ringa för att hinna till träningen, hehe. Efteråt skulle jag snabbt in via staden och färda upp ett ärende som lämnade på hälft förra veckan och förstås somnade Tuvali under tiden i vagnen. Som den goda mor jag är så lät jag henne sova knappa timmen före det var lunch-dags. Under tiden gick jag genom Vila, Instrumentarium, Polarn och Pyret och Magokoro. Halde fram börsen i samtliga affärer. Till sist landade vi på Görans för att jag skulle få värmt lite lunch åt lill-damen, som i sin tur var på världens mest strålande humör efter en powernap och födointag. Social medier tutade ut att det var kanelbullens dag och min karaktär svek mig där också.
Sen hem och ge mellanmål, packa väskan, amma och föra Tuvisen till granngården för då skulle jag vidare på möte. Hem kom vi alla tre tjejerna så vi hann säga hej åt far i huset före han for på gympa och vi andra tog itu med kvällsbestyren. Nu snarkas det i kapp på vinden och jag får väl ta tag i de sysslor som hör till kvällsskiftet. Hushållssysslorna, uäk!

Förr och under lång tid har jag deklarerat att skulle jag bli tvungen att leva på något resten av livet så skulle det vara sushi och skumvin. Nu under hösten delar jag det med pizza och rödvin, har riktigt fallit i pizza-träsket. Men alltså sushi, nog kan det vara gott!!

En kan ju inte direkt klaga på sällskapet och dess humör idag. En enklare unge att ha med sig på diverse ärenden och utflykter får du leta efter!

7 månader

Lilla Tuvali har hunnit bli en 7 månaders guldklimp som förgyller våra dagar. Hon är lika nöjd och glad som Tindra var som baby. Så länge hon är mätt och torr lever livet. Hon klarar sig på så mycket mindre sömn än Tindra men äter så mycket mer. Känns i bland som att jag inte gör annat än skalar de där arma potäterna och gråter över att det svider så i fingrarna. Hon har börjat öva stämbanden och älskar att följa med vad storasyster och Freddi busar med. Då även hon börjar röra sig blir det nog trångt om saligheten på våra 50kvm. Morgongröten är det enda vi inte introducerat i matväg ännu. Annars äter hon lunch, mellanmål, middag och kvällsgröt. Har kört på känsla här och lagt till ett mål vartefter hon blivit oroligare under någon tid på dygnet. Tänker att en inte behöver stressa så mycket med det där ätandet, de hinner nog. 

Hon sover 21-07, bökar på och vaknar till ganska många gånger per natt men lämnar inte sängen utan får bara tutten och kramdjuret. Sover i vagnen 10-11.30 och 14-valfri tid (ibland 1h, ibland 3h). Trivs bra i sitt babygym eller att snurra på på köksgolvet. Än så länge är hon nöjd att åka bil och har inte behövt ha något hängt på babyskyddet. Storlek 68-74 kör vi i klädväg. Viktmässigt ligger hon 2kg efter storasysters dagsvikt så snart är de lika. Fortfarande två tänder nere och inga fler syns till. Har inte tappat så mycket babyhår men det som växt ut är flera nyanser ljusare.