måndag 31 juli 2017

Sista juli

31.7. En nioårsdag som tillbringas med en vild soon to be 2-åring och en glad soon to be 5-månaders pingla. 
Sista juli och det anas höst i luften. Det doftade höst redan förra söndagen då vi var på familjepromenad. Sommaren 2017 är det slut väntat på nu, den lyste med sin frånvaro hela tiden. Nu får vi se hösten an i stället. Jag tycker om hösten, den innebär alltid rutin på livet igen, terminsstart och förväntansfulla fjärilar som fladdrar i magen, doften av nya läroböcker och välvässade pennor. Ah!
I år hoppas jag lite halvhjärtat på en varm och fin höst så vi kan vara mycket ute och busa. Men vädret har jag ingen större tilltro till längre. Ser dock framemot att få börja simma med kidsen igen och skall också välja nån gympa åt mig själv att gå på. I augusti skall jag också ta tag i mitt ätande och försöka få nån ordning på torpet! Vi har en del roligheter att se framemot i höst och jag hoppas vi skulle få till något på tumanhand också. Det är så slitigt på humöret, nerverna och förhållandet att vara småbarnsföräldrar. 


Annars skall jag väl mest hänga med de här två om dagarna. Så lite vuxet sällskap och umgänge som omväxling skulle verkligen inte sitta fel. 


onsdag 26 juli 2017

Tindra 1 år och 10 månader

Så mycket vilja i en sån liten kropp. Så mycket skratt i en sån liten kropp. Så mycket energi i en sån liten kropp. Så mycket närhets- och kärlekstörst i en sån liten kropp. Så mycket ord och utveckling i en sån liten kropp. Så mycket härligt och nervpåfrestande i en sån liten kropp. 

 
De senaste två veckorna har språket verkligen tagit fart. Hennes första två-ordsmening var "offas tatto". Det är så fascinerande att följa med språkutvecklingen. Hon tycker om att sjunga och kommer och knaprar en på munnen då hon vill att man ska sjunga. I förrgår bad hon för första gången att få ha Tuvali i famnen och det var spännande, samt en ny källa till tjat hehe. 

 
Jag har absolut inga fritidsproblem då jag hänger med dessa två om dagarna. 

tisdag 11 juli 2017

En familjeutflykt

Maken är inne på sin sista semestervecka och vi tyckte det var dags att göra något tillsammans hela familjen. Vi funderade vad som fanns i närheten, som inte skulle bli för omständligt men ändå vara ett litet äventyr. Efter att ha hört oss för bland vänner och släkt så föll valet på att besöka Toivonens djurpark. Vi fick också sällskap av kusinen André och faster Keka. En riktigt fin dag fick vi trots att regnet hängde tungt i fjärran och temperaturen inte var den högsta. Toivionens djurpark var perfekt för vår lilla fordonsälskande tjej, passligt med djur att titta på och sen en hel del fordon av olika slag. Det är lummigt och fint på området och riktigt fräscht. Husen och den övriga utställningen kan jag ju inte direkt påstå lockade, men sen hade de en fin lekpark där med många lekstugor, rutschkanor och skojiga grejer. Priset var helt överkomligt och vi hade med egen matsäck så det blev ingen påkostad historia heller. Kan varmt rekommendera stället!
















Tuvali hängde bara med. Var mest nöjd bara magen var mätt och blöjan torr. Lite famntid krävde hon efter lunchen och sen var det bra. Ett enklare gäng får en ju leta efter att åka med!
Nu fick jag mersmak för det här med utflykter och familjeresor och längtar tills barnen blir så stora att vi kan åka till Muminvärlden och Astrid Lindgrens värld. Vid vilken ålder har ni besökt dem och finns det annat ni rekommenderar att man gör/besöker med en 2-åring?!??

tisdag 4 juli 2017

Sommaren, var det du?

Lördagen bjöd på pangväder och vi hade pangpogram. Blev bjudna på picknick till grannarna och njöt av allt möjligt gott på deras "villa", promenerade hem och packade bilarna fulla och gav oss spontant iväg till villan. Och tur var väl det! Lördagskvällen var strålande fin. Tindra fick bada i poolen för första (och enda?!?) gången i år och vi andra njöt av grillat ute på terassen till allt för sent. Ah dessa magiska sommarkvällar! 

 
 
 
Sen återgick ju vädret till knappa 10 grader plus och regn, regn, regn på söndag och måndag. Så lördagen kanske var årets sommar då?!? Tur vi maxade den till fullo! Uppesittarkvällen och regntunga dagar på villan har nu lett till ett problem för mor i huset; middasviilon. Alltså herregud så skönt det var där på söndag och måndag! Och herrejessus så det förstör dygnsrytmen för en. 

 

söndag 2 juli 2017

4 månader

Så har minstingen hunnit bli fyra månader. Juni rusade förbi även för oss. Tuvali är nu en väldigt lättskött baby då vi fått lite rutin på dygnet. 
Halv sju, sju tiden tar hon morgon och vill ha lite morgonmjölk. Ammar jag i sängen somnar hon om och jag kan slumra vidare, annars vaknar hon oftast då jag lägger henne tillbaks i egen säng och jollrar då på i typ en halvtimme. 
Mellan åtta och nio är det väckning, oftast i samband med att storasyster vaknar och mera mat i magen önskas inom 1h. Kl.10 ut och sova i vagnen. 12-tiden lunch-mjölk. Sen busa på och lite lite tumistid med mamma efter att storasyster gått och sova 13.30. Kl.14 mellis-mjölk och ut i vagnen. Kl.16 mjölk, kl.18 mjölk och powernap 30-60 minuter, kl.20 mjölk och kl.22 mjölk och godnatt. Under sin vakna tid vill hon gärna vara i famnen men accepterar hädanefter att vara korta stunder både i babygymmet och sittern. 
Storasyster är en stor favorit och Tuvali är alltid glad åt henne. Annars är hon också mer med, skrattar och jollrar, håller i leksaker korta stunder och ser sig gärna kring i världen nu.  Hon har varit väldigt blyg och mammis hittills, inte ens pappas famn duger. Men vi jobbar på det. 
Jag helammar henne ännu och eftersom hon är väldigt nöjd och mätt och sover så långa nätter har jag inte så hemskt bråttom att börja med mat och smakportioner. Man är väl inte lika ivrig med andra heller, hehe. Hon har två gånger i sitt liv prövat dricka pumpad bröstmjölk ur flaska, 20ml och två gånger ersättning med pappa 100ml. Däremellan flaskvägrar hon stort. Hon är inte det minsta känslig mot något jag äter och hennes mage fungerar så gott som varje dag. 

 
  
Själv tycker jag att jag mår helt skapligt ned tanke på hur tuff graviditeten var för min stackars kropp. Mammakilona rinner inte riktigt lika lätt av den här gången men det tror jag delvis beror på att jag inte promenerar dagligen denna gång. Jag lider fortfarande av foglossningen och går jag mer än 4km sover jag inget följande natt. Kan inte heller göra såna enkla saker som att sitta med ena benet "i famnen" utan att känna av det. Fruktansvärt irriterande men måste väl ta det lugnt och försiktigt.