onsdag 25 maj 2016

Vår vardag vid 8 månaders ålder

Skrev ju också om vår vardag vid 4 månader. Insåg just då jag läste genom det att vi hade mycket mer fasta rutiner då. Haha. Nu är det mer lite flytande och beroende på hur föregående dag sett ut. Fattar inte att hon sov 5h!!!! då. Herregud, hela dagen gick ju i ett nafs. Det jag fortfarande håller hårt på är mattiderna, alltså lunch och middag och när hon skall gå och sova, både ut i vagnen och till natten. Men längder och mängder varierar ganska stadigt.

Väckning. I dagens läge vaknar Tindra oftast mellan 4 och 5 en gång och gnäller efter tutten. Sen tar hon morgon 5.50. Klart det ibland kan dra över mot 6.20 men så mycket före 6 vägrar jag att stiga upp och "aktivera" henne. Lite måste väl en förälder få styra också!
Jag stiger upp och värmer 160-180ml majsvälling som är så gott efter en god natts sömn. Sen myser vi lite tills vi bokstavligen sparkar pappa ur sängen så de får lite tid på tumanhand i arla morgonstund (och mamma får sova en halv timme till!).

Morgonen. Efter att ha iakttagit då pappa och Freddi ätit morgonmål kommer damen upp till mig igen, får komma i vår säng och ibland lyckas både hon och jag slumra till men oftast är det bara bus som gäller. Försöker ligga där till kl.8 eller senare, med varierande framgång.
Alla tider är lite flytande fram till gröten egentligen...morgonen är nästan helt beroende på hur föregående eftermiddagssömn gått. Ibland får jag sovmorgon till kl.7 och en gång somnade hon om och sov till kl.9!

8.30 är det morgongröt. Havregrynsgröt med plommonsylt som också är så gott. Lek och bus på golvet medan jag äter frukost och sen är det morgontoalett för oss båda följt av antigen saga eller städning.

10.00. Förmiddagslur, natinati. Promenad och sen gör jag alla de där "måsten" en har.

13.00 Lunch. Potatis, morot, broccoli och något kött. I dagens läge äter hon kyckling, nöt och gris.
Sen leker hon och busar på golvet. Vill helst inte sitta i famnen längre, buhuu. Eller så är vi till butiken eller något annat skojigt.

14.30. Försöker ge mjölk ur flaskan med varierande framgång. Sen ut och sova igen.
Nu vaknar hon allt mellan 15.30 och 17.00 så eftermiddagarna är väldigt varierande. Vaknar hon tidigt får hon mellis i form av banan och fruktpuré, vaknar hon senare försöker jag få i henne lite mjölk på nytt.

17.30. Middag. Lite samma som på lunch fast mindre mängd. Kan variera grönsakerna med blomkål och batat.

19.15 Kvällsgröt ifall vi inte ätit mellis men druckit bra med mjölk. Sen är det pyjamas, natisaga i rummet, dra upp kossan och säga godnatt. Har hon druckit dåligt under dagen (eller fått middagen senare än vanligt) blir det 140-160ml majsvälling i stället för gröt.
Sen beror det på damen när hon somnar. Ibland snusar hon före en hunnit ut ur rummet, ibland ligger hon och pratar med sina kaniner eller tvingar dem till diverse parkourtrick i sängen eller så härjar hon runt och fastnar mellan spjälorna eftersom vi har så smal pinnsäng så det går lite dåligt att svänga sig i den...heh. Sen sover hon oftast sött hela natten.



Hon kryper inte. Sitter inte själv. Har inga tänder. Har aldrig hållit oss vakna en hel natt. Har inte varit sjuk sen RS-virus vid 7 veckors ålder. Har sovit en ynka natt mellan oss. Är inte det minsta intresserad av att äta själv. Blev ammad till 7½ månaders ålder. Har inte varit bort från oss en enda natt ännu (alltså hoho, måste nog göra något åt det!!). Är oftast en glad och busig liten prick. Senaste grejen är att sitta och "fnys-flåsa". Sitter en pyttekort stund i famnen och "morgnar" sig efter sovturerna i vagnen. Tycker mest om att plocka med böcker och riva det stora golvpusslet. Inser att vi borde vidga hennes meny lite nu också, börjar vara ganska så länge sen hon fick något nytt att provsmaka. Ja, det var den månadens bäbuli det.

tisdag 24 maj 2016

Att landa i sin mammaroll

Länge har jag haft ett inlägg i bakhuvudet. Om att landa i sin mammaroll. Att komma till det där skedet då allt bara känns lätt, bra och naturligt. Dagarna rullar på och det krävs ingen vidare planering att packa in bäbuli med tillbehör i bilen och susa iväg. Du behöver inte längre planera och fundera och plocka med dig halva hemmanet som skall stuvas in i bilen. Du är inte längre rädd för att bäbulin skall dö en plötslig spädbarnsdöd eller att något annat hemskt skall inträffa. Du känner ditt barn, dess miner, temperament och humör.  Du kan förutse lite hur saker och situationer kommer att förlöpa och ibland styra undan de värsta katastroferna. Samt att du inte är så hysterisk med vissa saker längre, hehe. Du är helt enkelt trygg i din mammaroll. Något ditåt hade jag funderat ut att jag skulle filosofera kring.

Men så gick jag ju och fick magkatarr. Ett tillstånd som ofta förknippas med långvarig stress. Fatta hur pinsamt det var att få magkatarr-diagnos av att "bara vara hemma". Men jag undrar jag om det kan vara just det, att jag landade i min mammaroll. Att tryggheten, självkänslan och allt det där kom. Oron och nervositeten släppte. Jag njöt av att vara med Tindra, av att vi äntligen också kunde se och känna oss som en komplett familj. Det var mycket som släppte och föll på plats. För det har inte varit lätt, de senaste åren. I bland har det varit ett riktigt helvete. Det är svårt att beskriva vår situation för någon som inte befunnit sig i den. Plus det vanliga livet och alla dess utmaningar vid sidan av, mycket annat att tampas med dagligen. Sen har säkert mina obefintliga luncher, allt kaffe jag hällt i mig och det faktum att våra middagar intas allt mellan kl.17 och 21.30 på kvällen också gjort sitt till. Jag vet inte jag, så svårt att säga.

Det är nu bara att ta ett djupt andetag, överleva en dag i taget och gå vidare i livet. Just nu är jag bara så oändligt tacksam över att få kalla mig mamma, att vi nått den största milstolpen i vårt gemensamma liv och att allt gick så bra till sist. Visst finns saker att ta tag i och fundera över ännu före jag kan kasta upp fötterna och njuta av livet. Dagligen snurrar tankar att bearbeta på i hjärnan, speciellt nu då jag inte har så värst mycket väsentligt att fundera över. Fast utmaningarna tar väl aldrig slut? Det är väl just det som är livet?! Men att ha landat i mammarollen känns bara så otroligt bra. Nu skall vi skämma bort vår dotter med oändligt mycket kärlek och närhet och hoppas hon växer upp till en god liten typ!


måndag 23 maj 2016

Åbo!

Vi har varit på vår första familjesemester. Till Åbo. Och jag måste säga att jag är lite förälskad, i staden. Åbo och jag har inte haft något vidare förhållande tidigare. Visst jag har varit dit ett par gånger och hälsat på bekanta från studie- och Norgetiden. Vi har gått glöggrundan eller sprungit på krogen. Kan ju inte direkt påstå att jag sett något av staden, alls. Men nu, senaste veckoslut. Vädret levererade, ungen levererade, maken, livet, ja allt levererade och jag blev alldeles varm i själen och som sagt lite förälskad. Alla bekymmer och all sorg rann av mig. För Åbo är en vacker och mysig stad. Med grönskande träd och ljuvliga promenadstråk. Så mycket mer än det och en åbåt att dricka skumvin på i gassande sol krävdes inte denna gång för att göra semestern perfekt. Vi bodde på Radisson Blu Marina Palace, precis bredvid ån. Stora och rymliga rum, vilket är ett krav nu då en skall spendera hela kvällarna där hädanefter, fantastisk frukost, ljuvlig utsikt och perfekt läge. Mycket nöjd familj här som gärna åker dit på nytt!







Vi turistade ytterst lite, men gick förbi domkyrkan två gånger och över Klosterbacken en gång. Tips; gå inte över den då ni kommer från restaurangen och är proppmätta. Risken för håll i sidan är överhängande stor! Sen var det också ganska krångligt med vagnen eftersom det är tusen trappor och mycket brant. Bärsele skulle ha varit att föredra. Vi åt ute, satt och njöt i solen och bara strosade runt. Vår dotter som är en väldigt social typ tyckte ju det var helt fantastiskt att få sitta och kika på folk hela tiden och sen bara sluta sina små blå då hon blev trött. Alla rutiner rubbades men huvudsaken var att hon var glad och nöjd. Och hon bjöd verkligen på ett lika strålande humör som vädret!




Även om vi bara hade en vattenkokare på rummet så gick det ypperligt att äta både morgon- och kvällsgröt där samt dricka välling och mjölk. Så skönt att hon också börjat dricka kall och rumstempererad mjölk. Det blir bara bättre!

fredag 20 maj 2016

Kärt barn har många namn

Som projektnamn hade vi Lillapan eller Apan. Vilket tydligen störde något oerhört, fick en del bitande kommentarer om det. Helt i onödan anser jag, vet ej varför vissa hängde upp sig så hårt på vad vi kallade vår baby?? Det hängde hur som helst kvar en tid efter födseln (till stor del eftersom vi försökte hålla namnet hemligt) och vi varierade med fröken. Sen höll vi dopet och precis som det gick med Freddi började vi leka med namnet och det blev en hel del "smeknamn", av vilka vi nu använder dem oftare än hennes riktiga namn. Det finns ju talesättet Kärt barn har många namn, och det stämmer helt och fullt för oss!

Tindra. Tindrosin. Pindron. Pindrosin. Le Pindär. Pindäröra. Knölöra. Sötöra. Sötkorven. Mammas finaste. Pappas golla. Pråkanåssin. Pråkanåssåsen. Fröken. Lillnippson.

Mest använt idag är Pindron och Pindäröra, ibland Tindrosin och Le Pindär. Vet ej varför, det bara blev så :) Nu är i varje fall Le Pindär på väg på sin första semester. Till Åbo. Skall bo på hotell och äta på restaurang. Blir ju spännande! Bara vi överlever bilresan blir det nog bra.

torsdag 19 maj 2016

Har ni ingen TV?!??

Många har varit och hälsat på oss i höstas då vi renoverat klart och fått tillökning. En del rundturer i vårt hus har det blivit. Nästan alla har förr eller senare kommenterat att vi inte har något TV. Vissa med lite förundrande skräck i rösten och andra med pur förvåning. Och nej, vi tog inte in något TV då vi flyttade hit i augusti. Jag vill absolut inte ha ett TV i sovrummet, i storstugan var det proppfullt med många andra saker och eftersom vi inte kommer att ha det så här sedan då allt är klart ville jag inte heller skruva upp det på väggen någonstans. Vi ser alla serier via Netflix på datorn och plattan, de flesta programmen på TV sänds ju också via nätet så vi hade verkligen inget behov av det. Tyckte jag. Inte saknade jag det heller.
MEN, så började ju hockey-VM närma sig. Och ibland hinner nätet inte riktigt ladda upp alla bilder så du ser puckens färd över isen. Vi prövade att möblera om lite, så jag fick vänja ögat med ÄNNU MERA saker i storstugan. Sen var vi tvungna att dra 15m fula kablar genom hela rummet för att sist och slutligen få igång eländet. Så nu står det där. Och vi ser vår hockey. Och det är typ allt. För då du sitter i soffan är bilden lika liten på TV:n långt borta som på skärmen närmare så det är nu plus minus noll tycker jag. Så vi får nu se sen vad vi gör. Att se serier via Netflix tycker jag är toppen, då kan du titta de minuter du har över och sen är det bara att fortsätta där du senast tryckte paus nästa gång. Du är inte bunden framför TV:n och något program en viss tid eller viss dag. Passar vårt oregelbundna liv perfekt!

Försökte hitta ett foto från storstugan hur det såg ut tidigare men hittade bara från jul. Tänkte visa lite före och efter bilder. Freddis bänk som skymtar till vänster fick alltså ge vika. Vi tog ner en fåtölj och ett skåp från sovrummet istället.


onsdag 18 maj 2016

Sovmorgon till kl.7

Det fick jag i går. Ända till kl.7 fick jag sova. Annars har det varit väckning kl.5.50 i över en veckas tid. Allt vänjer en sig med. Att stiga upp kl.7 har aldrig setts som sovmorgon för mig tidigare. Men nu har ju halva dagen gått där kring 11 då vi hunnit äta två grötportioner, gjort morgontoaletterna, lekt, stickat, tvättat kläder, varit på promenad, gympat och börjat fundera på mellanmål. För något år sedan hade min dag knappt börjat kl.11. Tänk så livet ändrar!
Men att börja varje dag kring 6 gör det också så mycket lättare att ta en tupplur på dagen. Tidigare har jag haft så svårt med det, har inte fått tag i sömnen sen då jag gått och lagt mig till natten. Kan ju inte direkt säga att det är svårt nu heller. Och sen damen flyttade i eget rum kan jag ligga och läsa en stund igen före jag sluter mina ögon. Hade glömt hur mycket jag tycker om att läsa böcker. Borde bara hitta någon riktigt bra bokserie att dyka ner i. Sista jag läste var Katerina Janouch serie om barnmorskan Cecilia Lund.


Den här damen har blivit av med allt sitt babyhår idag. Skulle bara klippa bort de 4 tovorna som aldrig går att reda ut. Nå, det såg ju helt tassigt ut. Så det blev till att klippa lite här, lite där och sen lite överallt och så tog jag bara bort alla långa tester som hängde. Så nu är det fritt fram för barnhåret att växa! Kan dock hända att faster nog hamnar att jämna upp det lite längre fram i livet, hehe.

fredag 13 maj 2016

När inspirationen tryter

Har inte handarbetat på några veckor. Inte sen snölöven blev klara. Hade ingen inspiration eller idéer på vad jag kunde påbörja. Tycker vi har våra garderober fyllda nu av sådant som vi behöver och använder. En använder ju inte hur mycket stickade plagg som helst heller! Och om jag nu stickar åt Tindra 2-4 års modeller så vad skall jag göra sen då...nå efter en kort träff med mina fina kollegor är inspirationen på topp igen. Skulle nu bara behöva något projekt. Eller helst två, ett lite större och mer långdraget och något mindre vid sidan av som blir lite snabbare klart. Heh :)

Kanske kunde börja på födelsedags- och juklappströjor redan nu...? Kan ju hända att jag inte har så värst mycket tid i höst sen då jag börjat jobba och fortfarande studerar också. Jepp, så får det bli. 
Den här skulle ju passa några av fadderbarnen, tjusigt va? 
Den här skulle också vara rolig att göra, så söt. 
Och den här åt Tindra, ååååh. 
Nej hoho, nu blev det nog svårt!

Jaja, skulle ju studera idag och inte surfa mönster. Gick ju....sådär. Har snart planerat halva hösten också, se då det inte lockar det minsta det jag bör göra så får jag härrans mycket annat gjort i stället.
Men nu stänger jag ner och loggar ut, lovar!

Snabbt vänjer en sig

Här har det ekat tomt. Jag har varit sjuk. Magkatarr fick jag som dom förra fredagen och har ätit medicin sen dess. Väntar ännu på nå provsvar om inflammation. Inget att rekommendera kan jag tala om. Jag har haft mycket magont i mina dagar, men detta var något i hästväg som jag aldrig tidigare upplevt. Trodde jag hade det upprett till morsdagshelgen men icke. I måndags låg jag i fosterställning och vågade knappt andas, tårarna och snoret rann medan jag flämtade och ytandades och efter 2h av kramp viskade fram att vi måste nog åka in nu, tror inte jag överlever natten. Men se här är jag ännu, efter en veckas diet på havregrynsgröt och yoghurt har jag nu vågat börja äta 1-2 mål "riktig" mat om dagen.
I och med medicinen var jag tvungen att sluta amma också. Så nu har jag varit oammad i en vecka. Först var jag jätteledsen, men sen kändes det ganska skönt ändå. Att slippa ta det där beslutet om när jag skall sluta och får hon nu tillräckligt i sig...?? Jag helammade till hon var kring 7 månader, mycket pga flaskvägran, sen började ju majsvällingen slinka ner och hon hade inte riktigt ro med amningen längre. Kämpade ändå på. Morgonamningen var det enda som fungerade bra. Kl.6 och kl.6.30. Det var så mysigt, instiftade en dålig vana att ta henne i sängen också efter första gången och började amma då jag låg sen. Tyckte det var mycket bekvämt, och så slapp jag ju gå ner och jyckla med flaska. Men nu kl.5.50 prick är det dags att varje morgon tassa ner i köket...ZZzzZ. Och sen är det flaskrumba då resten av dagen. Men allt vänjer en ju sig med. Nu är det en självklarhet att ha både flaska och ersättning med i skötväskan.



Snabbt vande vi oss med att hon sover i eget rum också. Det gick så bra från första stund. Några gånger gick jag in i vårt sovrum då jag skulle titta till henne, och hajade sen till eftersom det var så stort och tomt bredvid min sida men nu är det en självklarhet att tassa tyst över knarrande plankor och kika på henne. Går dock inte att göra det i smyg längre ifall hon inte somnat...
Så nu är det bara att spänt vänta på nästa steg i utvecklingen. Eller nästa fas. Få se om det blir första tanden, att dra sig framåt eller att krypa..?

söndag 8 maj 2016

Min första morsdag


Den har varit perfekt på alla sätt och vis. Fick lämna och vila i morse och sen bli serverad frukost på sängen medan fåglarna kvittrade genom det öppna fönstret och solen sken in. Vi åt på Tesses café med hela konkaronkan, bra mat och allt gick bra. Sen fick jag inviga min morsdagspresent och lapa sol före det var dags för babysim. Tindra dök sex gånger och vi fick börja minska på vattnet. Efter lite ommöblering och nattning av solstrålen så avslutades dagen ute på gården med lite gårdsarbete. Nu väntar Outlander och sen sängen. Fantastisk dag!


Vår älskade solstråle och skatt! Orsaken till att jag äntligen får fira morsdag själv, som jag väntat och längtat. Du betyder allt och jag skall alltid finnas där för dig. Är lite öm i mammahjärtat ikväll eftersom vi flyttat henne i eget rum och hon skall sova där första natten i natt. Dottern sover gott men hoho få se hur det går för mamma...

måndag 2 maj 2016

Årets valborgshelg

I fjol instiftade vi en ny tradition på Valborgsmässoafton. En mycket trevlig sådan. Skulle egentligen ha varit hos oss i år, men vi har ju inte så hemskt många extra rum dit vi kan trycka in flera sovplatser och sängar så vi tog maten med och styrde kosan till prärien ännu ett år. Det var en mycket trevlig afton och maten var supergod och en lyckad chansning, vi hade nämligen inte tillrett något annat än efterrätten tidigare. Vi bjöd på mozarella&parmaknyten på en bädd av sockerärter, highlandstek, parmesan-potatis muffins och skysås, och avslutade med marängsviss. Efter lite spel och allmänbildning kröp vi till kojs. 3h senare ansåg vår dotter det var dags att ta morgon. ZzzZzzz!


 Alla ville provligga i babyns säng. Gick otroligt bra att ha Tindra med. Men vagnskorgen börjar vara i minsta laget att sova en hel natt i då hon blivit så rörlig. Fast ännu svänger hon sig inte hela vägen till mage så en stund funkar den, och vår minismala spjälsäng hemma(!). Måste nog snart börja fundera ut någon annan lösning. 

 Kocken med fru :)

Eftersom första maj bjöd på verkligt strålande väder och vi verkligen var uppe med tuppen styrde vi kosan direkt till villan där Freddi firat Valborg. Prärie-gänget joina och vi hade en sån fin dag i solen. Grannarnas unge kom också dit och det är så roligt att se hur de äldre pojkarna leker tillsammans. Syster och jag badade bastu och efter årets första bollglass i Hellnäs kröp jag ganska nöjd i säng redan 20.30. Tar på att fira med små barn!



Tindra åt sin första middag ute.