lördag 25 februari 2017

Dagen i telefonbilder

V.40+1 idag då. Åtminstone har vi ju haft ett alldeles ljuvligt vinterväder (inte alls bitter att det inte händer ngt). Vi har varit ute och njutit, haft finbesök, tvättat fönstren, stickat lite volangkjol och bara varit. Det där fönstertvättandet känns ju lätt bortkastat då vissa är och kladdar bomärke på dem före de ens hunnit torka upp. Men så är det med låga fönster, små barn och hundar i huset. 
Jag som nästan blivit övertygad om att vi väntar en kille drömde inatt att vi fick den sötaste lilla tjejen med mörkt hår. Både min egen mamma och mommo var också med i drömmen så det var en riktigt "kvinnostark" dröm med fyra generationer representerade. Så nu är jag osäker igen. Spänningen ack spänningen vem som bor i babyhotellet :)

 
 
 
 
 

torsdag 23 februari 2017

Hoppsan så det kan gå

Jaja, jag hade gett mig själv köpförbud av garn. Jag har en hel kista full av både restgarn och icke påbörjade nystan. Jag skulle inte handla mer före jag gjort ett antal "restprojekt". Ett sånt projekt hann jag med, nötte upp 6 restnystan. Idag då jag bara  och endast snabbt skulle in till lokala handarbetsaffären för att kika på vaxdukar trillade jag dit. De hade fått in nya tidningar, jag skulle bara snabbt bläddra lite. Mitt i allt finner jag mig själv stå och välja färger till ett nytt projekt. Ett projekt som inte ens finns på min lista. Jag är en svag människa!

Projektet visade sig vara mer pilligt och invecklat än jag tänkt och plötsligt blev jag tvungen att sända maken över till grannen för supplies. Och jösses så det lider långsamt att sticka med tunt garn och små stickor. Med maskantalet på över 400 på ena och kring 300  på andra tar det sin lilla stund att nå de där centimetrarna. Få se om tålamodet räcker till...

 
Ja och inte kom jag hem med nån vaxduk heller. 

tisdag 21 februari 2017

Huset i vinterskrud




Det kom lite snö igen. Världen blev så vacker i gen. Det lär snart smälta bort igen. Men vi får ju njuta en stund nu igen.

Den här vintern går nog till historien som en av de rotigaste på länge! Kan inte hjälpa att jag med ett litet sting i hjärtat funderar ifall våra barn kanske aldrig kommer att få uppleva "riktiga vintrar", ni vet där man kan pulka, åka stjärtlapp, skida, skrinna och åka slalom på riktig snö (ej konstsnö) i flera veckor, till och med månader i sträck. Att snö kanske blir något exotiskt som vi blir tvungna att resa till för att uppleva. Det är ju lite ledsamt nog egentligen. Jag tycker ju om alla våra årstider, vill inte att det bara skall bli två olika sörjiga tillfällen. Kalla och blåsiga somrar, regniga och ljumma vintrar.

måndag 20 februari 2017

There´s a first for everything


Vi köpte en begagnad kamera här för någon vecka sedan. I dag har jag haft den på lite provfotografering. Och sen vet ni, sen har jag retuscherat och redigerat fotona också efter att ha pillat på hundra olika inställningar på kameran. Och det är just sånt här mitt tålamod och mina nerver inte räcker till (inte heller min tid). 
Jag vill att kameran skall ta skarpa, ljusa och klara foton på en gång, på den där automatiska inställningen som skall vara så magisk så den skall fungera lika bra inne som ute och i ljus som i mörker. När någon nu sen har uppfunnit något sådant kan ni ju meddela mig!
Men mina fotomodeller var ju fina i alla fall. Både i verkligheten och på bild, både inne och ute och i ljus och mörker är dom de allra finaste!




lördag 18 februari 2017

Just nu-listan

Fem bästa -just nu
  • Maken
  • Min älskade familj
  • Vintersolens varma strålar
  • Stressfria morgnar
  • Stick-inspirationen som återvänt

Fem värsta -just nu
  • Förkylningarna. ALLA i vår närhet är förkylda eller febriga. Verkligen inte tid att åka in just nu
  • Den långa, långa väntan på att få träffa lillpysen
  • Att se Tindra så fullständigt däckad i 38,8 graders feber
  • Vädret; avsaknaden av snö och halkan 
  • Mina eksem

Fem saker vi gjort i veckan
  • Bakat två satser bulla och en Rocky Road kladdkaka
  • Varit sjuka 
  • Städat vinden och garderoben
  • Varit på dagklubben för första gången
  • Sjungit en miljon upprepningar av de få barnsånger jag kan

Fem saker vi ska göra i helgen
  • Ställa det sista inför lillpysens ankomst
  • Vila och kurera oss
  • Bli fotograferade
  • Njuta av att vi kommer att få ha hem pappa ända till april
  • Se serier

Fem saker jag längtar efter
  • Att få hålla vårt andra barn i mina armar och snusa på hen
  • En riktigt snörik vinter
  • Rödvin
  • Att återfå min kropp och dess forna rörelseförmåga
  • Att vara frisk

Två saker jag tycker ni borde göra
  • Stanna upp och njut av livet här och nu, unna dig något du tycker om
  • Berätta för någon hur mycket du tycker om dem. Man kan aldrig ge för mycket kärlek!
 
Listan är inspirerad av våra grannar :)

torsdag 16 februari 2017

Dagarna börjar sega sig fram nu

Nu har jag varit mammaledig i snart 4 veckor. Det är 8 dagar kvar till BF. Tänkt så tiden går! (fast i värsta fall är det ju tre veckor kvar men väljer att inte tänka på det...). Men nu börjar det nog gå långsamt om dagarna. Varje dag räcker en halv evighet känns det som...
Jag har vilat och pynjat här hemma mest. Jag mår bättre än vad jag gjort på länge under den här graviditeten. Lider inte av nå desto större åkommor längre. Förutom det som hör till en "vanlig graviditet" i v.39, det är trångt åt alla håll, obekvämt att både sitta och ligga, det trycker på, men inget extra. Förstår inte hur det är möjligt att gå från ett sådant tillstånd att jag knappt kunde sätta ena foten framför den andra till att må så här bra. Jag var så orolig över hur det skulle gå att vara hem med Tindra själv då jag knappt klarade av att röra mig och hon ännu skall lyftas, kläs och kånkas så mycket...Senaste två veckorna har det gått hur bra som helst. Tänk om en kunde ha mått så här genom hela graviditeten. Kroppen är nog fantastisk!
Trots att det lättat så mycket på många plan så skulle jag gärna ha förlossningen och allt det bakom mig samt de första veckorna då det är som mest besvärligt. Så vi får börja njuta av att vara tvåbarnsföräldrar!


Förra gången var ni bra på att gissa att det skulle komma en sån här fin liten typ. Nu är jag nyfiken igen. Vad tror ni kommer den här gången? En lillasyster eller lillebror? Jag har absolut inga känningar och övertygelser alls ännu, det ändrar från dag till dag. Men i går beställde jag en alldeles ljuvlig kjol till dopet så det är väl 99% säkert att det kommer en liten kille nu då :)

onsdag 15 februari 2017

Handarbetet

Jag har handarbetat länge. Redan som liten lärde mommo mig att både sticka och virka. Det blev en och annan lapp, kanske nån pannlapp på sin höjd. Inte förrän i lågstadiet åstadkom jag något mer "vettigt" i stick- och virkväg. 
Sen har jag varvat med lite tavelsömnad och dukbroderas däremellan. Efter några års paus från så gott som allt vad handarbete heter tog jag sakta men säkert upp det igen och då främst stickningen. 

Jag höll mig länge till små sockor och vantar (kanske mest för att de passade mitt tålamod bäst), vänner började få smått och igelkottarna blev min grej. Lite senare blev det x antal par converse. Så småningom vågade jag mig på babytröjor och små barntröjor. Linda inspirerade mig massor och jag lånade och kopierade mönster. Minns jag var så stolt över mina alster. Att jag själv läst mönster, fått ihop det och skapat en stickad tröja. Eller kofta. Lade glatt upp allt jag producerade här på bloggen och kände mig nöjd. 

Sen hände något på vägen. Ju mer jag gjorde desto mer kritisk blev jag. Varje plagg har något som är snett, ojämnt, för stort, för litet, för tjockt, för tunt, för långt, för kort, för håligt, för fult, ja ni fattar. På ett sätt ett tecken på att jag utvecklats och "kräver" mer av mig själv. Men varifrån smög sig självkritiken på?!? De flesta av mina plagg och alster är så mycket bättre, jämnare och snyggare nu än för nåt år sen. Ändå är det så mycket svårare att lägga upp dem och bara vara stolt. Att bara skriva tadaa se vad jag gjort, blev det inte fint?! I stället måste det smyga sig in lite ja det där blev ju inte så bra och det där kunde jag ju ha gjort bättre osv. Människan är nog en allt bra underlig filur.

Kanske ett mål för i år kunde vara att bara vara stolt över det jag gör? Jag menar, det är ju ändå hemgjort, det skall väl synas någonstans. Eller?!?

tisdag 14 februari 2017

En bra dag går till historien

En fin dag har passerat. Mommo har varit här och hjälpt en stund. Dubbelsats bullar och Rocky road kladdkaka blev resultatet. Vi fick blixtbesök av grannarna. Presenter, choklad, rosor, meddelanden och fina hälsningar. En dotter som varit på bra humör efter att äntligen ha sovit en hel natt på över en vecka. Till sist kom Han äntligen hem. Mannen i mitt liv. Som jag älskar något oerhört! Som gett mig en familj och som alltid finns vid min sida. Tända ljus, god mat och några varv på stickorna fick avsluta en helt underbar dag. 

 
 
 
Känner mig mycket tacksam över alla fina typer i våra liv. Både de som är nära och de som är fjärran. Borde ju visa sin uppskattning lite oftare. Men då en är så fast i vardagens ekorrhjul. 

lördag 11 februari 2017

Lördag

Efter denna förkylningsvecka valde vi att ha en lugn förmiddag hemma idag. Maken och Tindra har varit ute och pulkat och gungat och jag har försökt plocka upp lite inne. Känns som ett hopplöst uppdrag med alla som drar fram och stökar till det igen. 
Nu är vi påväg norröver. Skall mellanlanda hos Fammo och Faffa på mat och sen vidare på kusinkalas. 

 
Denna börjar vara redo att bli storasyster nu. Knappa två veckor kvar till bf. Jag har vilat mig i ganska bra skick nu sen jag gick på mammaledigt så bara sista spåren av förkylningen viker hädan är jag redo! BB-väskan är packad, andningslarmet kopplat och spjälsängen är bäddad. Bara babyskyddet som inte är installerat än. Och tuttarna som skall kokas. Sen så. 

fredag 10 februari 2017

Grattis 7-åringen!

I dag fyller bloggen 7 år. I 7 år har jag hängt här och skrivit om stort och smått. Under 7 år hinner mycket hända. Både bra och dåligt. Det har varit tuffa år och tuffa beslut. Men så mycket kärlek längs vägen. Det är så berikande, roligt och rent ut sagt pinsamt ibland att bläddra i arkivet. Fast jag är glad ändå att ha det. 
Vissa år eller perioder har det verkligen gått på sparlåga med inläggen och uppdateringarna. Har dock aldrig känt att jag nån gång vill sluta. Även om respons och feedback ofta lyser med sin frånvaro. Men så har jag ju aldrig haft något mål att bli en storbloggare heller. Här dokumenteras min vardag och mitt liv, och varje liten kommentar eller gillning värmer en medelålders dams hjärta. Hoppas ni ännu orkar hänga med mig här!

Nu ska jag fira med ett avsnitt Suits, tända ljus och B&J.

tisdag 7 februari 2017

Vad säger Tindra om att bli storasyster då?

Den frågan har jag fått många gånger under graviditeten. Speciellt nu då det börjar närma sig. Jag blir alltid lika ställd. Liksom vad då säger?!? Ungen är 1 år och 4 månader. Hennes ordförråd består av mämmä, bäbbä, off-voff, bää och offa. Resten av sakerna i världen går under åhå, itee, dää, brrrr och BA i en salig röra. Så mitt svar är: hon säger absolut ingenting om att bli storasyster!

Jag däremot säger ofta att mamma och babyn måste äta, vila osv, att hon måste vara försiktig i min famn för mamma har en baby i magen, man får inte klättra på mammas mage/famn och man får inte sitta på babyn alltså "kulan". Sen har hon fått en docka i julklapp av Fammo och faffa och mina gamla dockor går också alla under benämningen "Tindras baby" eller "baby-dockan" och då försöker jag förklara åt henne att hon måste vara jätteförsiktig med dem, bara paja, pussa, säga aahaa och vyssa i famnen. Ibland går det bättre, ibland går det sämre med behandlingen av dockorna. Inte vet jag vad hon förstår och inte förstår. Vi får väl ta det som det kommer sen då vi kommer hem från bb. Säkert kommer någon form av reaktion skulle jag tro. Men hon säger ändå ingenting om att bli storasyster!

 
 

måndag 6 februari 2017

Hej februari!

Nu har vi haft dig här nästan en vecka redan. Februari, babymånaden. Hoppas det snart tittar ut en liten krabat! Har inlett med att bli förkyld. Hoppas det går om tills det beger sig. Vill verkligen inte vara förkyld då vi skall åka in. Har avstyrt dagens program och försökt vila lite i stället. Halvlegat i soffan i ytterst ergonomisk ställning och stickat lite samt färdat upp en fotobok och beställt tre stycken. Nu är det bara att vänta med spänning. Och så har jag hängt med lill-tanten förstås. Det var väl ungefär dagens produktivitet. Ja och så har jag äntligen fått ställt i ordning babynästet och spjälsängen också. Så nu börjar vi nog vara så redo som vi kan bli. Nu skall jag snörvla vidare.