lördag 18 februari 2017

Just nu-listan

Fem bästa -just nu
  • Maken
  • Min älskade familj
  • Vintersolens varma strålar
  • Stressfria morgnar
  • Stick-inspirationen som återvänt

Fem värsta -just nu
  • Förkylningarna. ALLA i vår närhet är förkylda eller febriga. Verkligen inte tid att åka in just nu
  • Den långa, långa väntan på att få träffa lillpysen
  • Att se Tindra så fullständigt däckad i 38,8 graders feber
  • Vädret; avsaknaden av snö och halkan 
  • Mina eksem

Fem saker vi gjort i veckan
  • Bakat två satser bulla och en Rocky Road kladdkaka
  • Varit sjuka 
  • Städat vinden och garderoben
  • Varit på dagklubben för första gången
  • Sjungit en miljon upprepningar av de få barnsånger jag kan

Fem saker vi ska göra i helgen
  • Ställa det sista inför lillpysens ankomst
  • Vila och kurera oss
  • Bli fotograferade
  • Njuta av att vi kommer att få ha hem pappa ända till april
  • Se serier

Fem saker jag längtar efter
  • Att få hålla vårt andra barn i mina armar och snusa på hen
  • En riktigt snörik vinter
  • Rödvin
  • Att återfå min kropp och dess forna rörelseförmåga
  • Att vara frisk

Två saker jag tycker ni borde göra
  • Stanna upp och njut av livet här och nu, unna dig något du tycker om
  • Berätta för någon hur mycket du tycker om dem. Man kan aldrig ge för mycket kärlek!
 
Listan är inspirerad av våra grannar :)

torsdag 16 februari 2017

Dagarna börjar sega sig fram nu

Nu har jag varit mammaledig i snart 4 veckor. Det är 8 dagar kvar till BF. Tänkt så tiden går! (fast i värsta fall är det ju tre veckor kvar men väljer att inte tänka på det...). Men nu börjar det nog gå långsamt om dagarna. Varje dag räcker en halv evighet känns det som...
Jag har vilat och pynjat här hemma mest. Jag mår bättre än vad jag gjort på länge under den här graviditeten. Lider inte av nå desto större åkommor längre. Förutom det som hör till en "vanlig graviditet" i v.39, det är trångt åt alla håll, obekvämt att både sitta och ligga, det trycker på, men inget extra. Förstår inte hur det är möjligt att gå från ett sådant tillstånd att jag knappt kunde sätta ena foten framför den andra till att må så här bra. Jag var så orolig över hur det skulle gå att vara hem med Tindra själv då jag knappt klarade av att röra mig och hon ännu skall lyftas, kläs och kånkas så mycket...Senaste två veckorna har det gått hur bra som helst. Tänk om en kunde ha mått så här genom hela graviditeten. Kroppen är nog fantastisk!
Trots att det lättat så mycket på många plan så skulle jag gärna ha förlossningen och allt det bakom mig samt de första veckorna då det är som mest besvärligt. Så vi får börja njuta av att vara tvåbarnsföräldrar!


Förra gången var ni bra på att gissa att det skulle komma en sån här fin liten typ. Nu är jag nyfiken igen. Vad tror ni kommer den här gången? En lillasyster eller lillebror? Jag har absolut inga känningar och övertygelser alls ännu, det ändrar från dag till dag. Men i går beställde jag en alldeles ljuvlig kjol till dopet så det är väl 99% säkert att det kommer en liten kille nu då :)

onsdag 15 februari 2017

Handarbetet

Jag har handarbetat länge. Redan som liten lärde mommo mig att både sticka och virka. Det blev en och annan lapp, kanske nån pannlapp på sin höjd. Inte förrän i lågstadiet åstadkom jag något mer "vettigt" i stick- och virkväg. 
Sen har jag varvat med lite tavelsömnad och dukbroderas däremellan. Efter några års paus från så gott som allt vad handarbete heter tog jag sakta men säkert upp det igen och då främst stickningen. 

Jag höll mig länge till små sockor och vantar (kanske mest för att de passade mitt tålamod bäst), vänner började få smått och igelkottarna blev min grej. Lite senare blev det x antal par converse. Så småningom vågade jag mig på babytröjor och små barntröjor. Linda inspirerade mig massor och jag lånade och kopierade mönster. Minns jag var så stolt över mina alster. Att jag själv läst mönster, fått ihop det och skapat en stickad tröja. Eller kofta. Lade glatt upp allt jag producerade här på bloggen och kände mig nöjd. 

Sen hände något på vägen. Ju mer jag gjorde desto mer kritisk blev jag. Varje plagg har något som är snett, ojämnt, för stort, för litet, för tjockt, för tunt, för långt, för kort, för håligt, för fult, ja ni fattar. På ett sätt ett tecken på att jag utvecklats och "kräver" mer av mig själv. Men varifrån smög sig självkritiken på?!? De flesta av mina plagg och alster är så mycket bättre, jämnare och snyggare nu än för nåt år sen. Ändå är det så mycket svårare att lägga upp dem och bara vara stolt. Att bara skriva tadaa se vad jag gjort, blev det inte fint?! I stället måste det smyga sig in lite ja det där blev ju inte så bra och det där kunde jag ju ha gjort bättre osv. Människan är nog en allt bra underlig filur.

Kanske ett mål för i år kunde vara att bara vara stolt över det jag gör? Jag menar, det är ju ändå hemgjort, det skall väl synas någonstans. Eller?!?

tisdag 14 februari 2017

En bra dag går till historien

En fin dag har passerat. Mommo har varit här och hjälpt en stund. Dubbelsats bullar och Rocky road kladdkaka blev resultatet. Vi fick blixtbesök av grannarna. Presenter, choklad, rosor, meddelanden och fina hälsningar. En dotter som varit på bra humör efter att äntligen ha sovit en hel natt på över en vecka. Till sist kom Han äntligen hem. Mannen i mitt liv. Som jag älskar något oerhört! Som gett mig en familj och som alltid finns vid min sida. Tända ljus, god mat och några varv på stickorna fick avsluta en helt underbar dag. 

 
 
 
Känner mig mycket tacksam över alla fina typer i våra liv. Både de som är nära och de som är fjärran. Borde ju visa sin uppskattning lite oftare. Men då en är så fast i vardagens ekorrhjul. 

lördag 11 februari 2017

Lördag

Efter denna förkylningsvecka valde vi att ha en lugn förmiddag hemma idag. Maken och Tindra har varit ute och pulkat och gungat och jag har försökt plocka upp lite inne. Känns som ett hopplöst uppdrag med alla som drar fram och stökar till det igen. 
Nu är vi påväg norröver. Skall mellanlanda hos Fammo och Faffa på mat och sen vidare på kusinkalas. 

 
Denna börjar vara redo att bli storasyster nu. Knappa två veckor kvar till bf. Jag har vilat mig i ganska bra skick nu sen jag gick på mammaledigt så bara sista spåren av förkylningen viker hädan är jag redo! BB-väskan är packad, andningslarmet kopplat och spjälsängen är bäddad. Bara babyskyddet som inte är installerat än. Och tuttarna som skall kokas. Sen så. 

fredag 10 februari 2017

Grattis 7-åringen!

I dag fyller bloggen 7 år. I 7 år har jag hängt här och skrivit om stort och smått. Under 7 år hinner mycket hända. Både bra och dåligt. Det har varit tuffa år och tuffa beslut. Men så mycket kärlek längs vägen. Det är så berikande, roligt och rent ut sagt pinsamt ibland att bläddra i arkivet. Fast jag är glad ändå att ha det. 
Vissa år eller perioder har det verkligen gått på sparlåga med inläggen och uppdateringarna. Har dock aldrig känt att jag nån gång vill sluta. Även om respons och feedback ofta lyser med sin frånvaro. Men så har jag ju aldrig haft något mål att bli en storbloggare heller. Här dokumenteras min vardag och mitt liv, och varje liten kommentar eller gillning värmer en medelålders dams hjärta. Hoppas ni ännu orkar hänga med mig här!

Nu ska jag fira med ett avsnitt Suits, tända ljus och B&J.

tisdag 7 februari 2017

Vad säger Tindra om att bli storasyster då?

Den frågan har jag fått många gånger under graviditeten. Speciellt nu då det börjar närma sig. Jag blir alltid lika ställd. Liksom vad då säger?!? Ungen är 1 år och 4 månader. Hennes ordförråd består av mämmä, bäbbä, off-voff, bää och offa. Resten av sakerna i världen går under åhå, itee, dää, brrrr och BA i en salig röra. Så mitt svar är: hon säger absolut ingenting om att bli storasyster!

Jag däremot säger ofta att mamma och babyn måste äta, vila osv, att hon måste vara försiktig i min famn för mamma har en baby i magen, man får inte klättra på mammas mage/famn och man får inte sitta på babyn alltså "kulan". Sen har hon fått en docka i julklapp av Fammo och faffa och mina gamla dockor går också alla under benämningen "Tindras baby" eller "baby-dockan" och då försöker jag förklara åt henne att hon måste vara jätteförsiktig med dem, bara paja, pussa, säga aahaa och vyssa i famnen. Ibland går det bättre, ibland går det sämre med behandlingen av dockorna. Inte vet jag vad hon förstår och inte förstår. Vi får väl ta det som det kommer sen då vi kommer hem från bb. Säkert kommer någon form av reaktion skulle jag tro. Men hon säger ändå ingenting om att bli storasyster!

 
 

måndag 6 februari 2017

Hej februari!

Nu har vi haft dig här nästan en vecka redan. Februari, babymånaden. Hoppas det snart tittar ut en liten krabat! Har inlett med att bli förkyld. Hoppas det går om tills det beger sig. Vill verkligen inte vara förkyld då vi skall åka in. Har avstyrt dagens program och försökt vila lite i stället. Halvlegat i soffan i ytterst ergonomisk ställning och stickat lite samt färdat upp en fotobok och beställt tre stycken. Nu är det bara att vänta med spänning. Och så har jag hängt med lill-tanten förstås. Det var väl ungefär dagens produktivitet. Ja och så har jag äntligen fått ställt i ordning babynästet och spjälsängen också. Så nu börjar vi nog vara så redo som vi kan bli. Nu skall jag snörvla vidare.

tisdag 31 januari 2017

Ork och inspiration

Vartefter mammaledigheten lider så återkommer också lite av orken och med den inspirationen till att handarbeta. Det fick ge vika i höstas då jag var dödstrött. Men nu, nu har jag många projekt i tankarna igen!

Har länge tänkt sticka en Marygenser åt mig själv men inte kunnat besluta vilket garn jag skall använda. Har ju stickat en tröja av Drops Merino åt mig för nåt år sen, men efter att ha  bärt den en dag har jag eksem i armvecken av allt pick å kli. Nu föll i alla fall valet på Drops Air för att det är så lätt och mjukt. Hoppas det blir luftigt också för att undvika kliet. Det känns i alla fall alldeles ljuvligt att sticka av! Men inget du drar upp, nystar om och använder på nyt sen så hoppas verkligen att storleken passar också. Alltid lite nervöst med den då en är lite oproportionerlig och dessutom aldrig följer rekommendationerna med garn och stickor...

 
Men alltså färgerna, så sjukt fina!

fredag 27 januari 2017

Fredag

Och en vecka bakom mig som mammaledig. Har gått både bättre och sämre. Är ju inte speciellt bra på det här med att vara hemma. Saknar stimuli och vuxet umgänge. Skönt ändå med lugna morgnar men där efter halv 10  känns nog dagen lång. 
Hälsan och kroppen har dock orkat bättre än jag vågat hoppas så det är ju bra. Skall försöka våga mig på några hundra meter vagnspromenad idag då solen skiner. Gör säkert gott åt knoppen.

 
 
Det är ju tur att sällskapet är sött. För största delen av dagarna grinar hon och frågar efter pappa. Svårt med omställningar både för stora och små.