Mitt i allt kom en älghund farande upp för en klippa. Jag trodde det var en varg ända tills jag såg gps:en. Så vi hade lite extra sällskap en stund.
Makens 6km en väg visade sig vara nästan 8!! Det var den hittills tyngsta terrängen jag gått i. Bara våtmark man sjönk ner i, uppför, klippor och sten. Jag var inte på så strålande humör före vi var framme vid den lilla Lostenen.
Efter matpaus fick jag övertalat maken att vi går ut till vägen och tar den till bilen. Jag skulle bara inte ORKA gå alla km tillbaks!! Tror han är ganska nöjd över det beslutet också med tanke på hur mörkt det redan är! (Och hur mkt jag skulle ha hunnit gnälla på de 2h ;D ).
Trevlig lördag afton på er! Njut av doftljus och ett glas rött vettja!
Blev riktigt konfunderad när jag såg för mig hur du gick omkring med bajs i skorna hela vägen:)
SvaraRaderaDom va nog tomma! Det hade inte skett ngt då än, men vi hade bara två med oss. Så vi gick hela rutten utan sen :)
Radera