fredag 21 augusti 2015

Skrämselskott

I onsdags fick vi ett litet skrämselskott. Efter ett rutinbesök hos HVC-läkaren blev jag skickad vidare till VCS. Hjärtljuden var oregelbundna och läkaren fick ingen bra rytm och kurva på dem. Jag blev helt förstörd och nervös. Då jag frågade vad det beror på kunde de inte svara, kanske någon ven låg i kläm då babyn var så stor eller så höll min moderkaka på att bli dålig och dö (?). Hur som helst ville de sända mig vidare för kontroll. Jag hakade upp mig på att det var något fel med hjärtljuden och ringde mamma ifall hon kunde följa med mig eftersom jag inte vill åka ensam.

På VCS fick jag ligga i CTG-kurvan en halvtimme, sköterskan sa att babyns hjärta slår ganska snabbt och det finns ett litet biljud. Gjorde mig inte speciellt lugnare. Hon trodde det berodde på att hjärtat var omoget. En läkare tittade sen på hjärtfilmen och jag fick åka vidare på UL. Hon tyckte inte att det var något speciellt, hjärtat slog med stadig rytm och inget fel på navelsträngen, fostervattensmängden eller moderkakan vad de såg. Hon kunde nu inte direkt säga vad det berodde på heller, antingen något i kläm eller så om man har en extremt vild baby kan det också ge oregelbundna utslag.

Så jag fick vackert åka hem igen och vila. Jag var helt slut på kvällen efter alla känslostormar under dagen. Innerst inne trodde jag ändå inte att det var något större fel på babyns hjärta eftersom jag tjatat om min systerson vid varje UL och läkarbesök och de har kontrollerat det ganska noga, utan var mer rädd att det skulle vara något fel på "mig" och något min egen kropp gjorde åt babyn. De sa att skulle det ha varit någon fara skulle de ha plockat ut den i onsdags eftersom jag är så långt gången så skulle det inte ha varit något problem. Tänk, vi kunde ha blivit föräldrar i onsdags!

Men jag kan ju inte direkt påstå att jag känner mig lugnare nu då jag går här hemma på dagarna. Oroar mig ännu mer är tidigare, ligger vaken på nätterna och undrar varför babyn rör sig så lite. Ligger/sitter jag fel så något är i kläm? Kan den ta skada av att ha oregelbundna hjärtljud upprepade gånger eller under längre tid? Hur skall jag veta om något blir fel eller går fel igen?! Det kommer att bli fem, i värsta fall sju!, jävligt långa veckor och jag kommer säkert att vara helt förstörd av sömnbrist sen då vår lilla apa äntligen behagar komma ut. Och jag kan ju inte påstå att alla dessa hormoner gör det lättare heller...

3 kommentarer:

  1. Oj huvaligen vad uppskrämd man blir. Inte för att jag har så mycket tröstande att komma med nu, men, båda våra barn har haft oregelbundna och skenande hjärtljud när jag legat i ctg-kurva vid Vcs (en gång i veckan pga egen diabetes). Båda har stundom haft puls på uppemot 220 :( har nästan oroat ihjäl mig när de båda gångerna börjat prata om förlossning i Åbo, hjärtmedicin innan förlossning osv. Sedan har de varit friska när de fötts. Funderar själv att babysarna säkert kan bli stressade av hjärtljudssökningar, ul och ctg-kurvor.... De vill väl helst bara vara ifred och gosa i mammas mage...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja usch vad man hinner bli orolig!
      Och fast de försäkrade sen att det inte var något fel på babyn så går jag och oroar mig ändå ifall det kommer tillbaka. Tror knappast det är hälsosamt varken för mig eller babyn men det är så himla svårt att låta bli....Hoppas sista tiden går snabbt så kan man andas ut sen då man har dem på armen. Före en helt annan och ny typ av oro för dem kommer :)

      Radera
  2. Hehe, exakt!
    Jag vill gå på så få kontroller som möjligt = färre tillfällen att börja oroa mig över ngt... :)

    SvaraRadera