måndag 2 januari 2012

Årskrönikan 2011

Januari:
Året får en kickstart och det skall fixas och planeras och packas. Sägas adjö till höger och vänster och jag jobbar dygnet runt för att hinna den enda veckan jag är i stan. Njuter av varje dag tillsammans med mina kära små yrbollar och hjärtat värker när jag vet att jag snart skall lämna dem. Dagen kommer och med den tårarna som skulle stanna. Gråter timmar i sträck och förstår inte vad som händer när jag kommer till finkon. Vi går på årets första bröllop och det är kallt så in i norden. Jag börjar mitt nya jobb och kan inte förstå att jag äntligen är på den skola som jag suktat efter sen 2006. Det blir min räddning. Åker till staden med tjejerna och spelar Pärelabarin, skrattar, äter och shoppar. Känns surrealistiskt att vara där men inte bo där. Sista helgen i januari går flyttlasset och jag är till sist tvungen att inse fakta, ge upp mina drömmar och säga Hejdå till Smedsgatan och Rödbergen, staden och min egen tid.






Februari:

Min enda syster står brud och jag är så stolt som en lillasyster kan vara den kalla februaridag de tar varandra som man och hustru! Jag försöker hitta min plats och greppa livet och verkligheten. Tårarna rinner varje dag. Jag kör dubbelt i kalendern och mailar fortfarande påminnelser till gamla klassen och föräldrarna om sånt jag glömt meddela min vikarie. Vi drar igång TUR med tjejerna och äter sushi första gången. Jag klipper av mig håret och blir nöjd. Börjar få lejdon av kylan som aldrig ger sig, det är tungt. Jag dejourerar på Botniavasa i kylan. Jag jobbar och tackar min lyckliga stjärna för arbetsplatsen annars skulle jag bli tokig. Vi inreder och försöker få finkon till vårt hem, vänjer oss vid att vara sambon och ha ett gemensamt hushåll. Jag kokar mat som aldrig förr och läser italienska, försöker fylla varje ledig minut för att hålla ångesten borta. Vi ser Vörårevyn och blir positivt överraskade! Den 28:e får jag hämta hem min första egna bil, en Huyndai i20 som är safirblå och bara bara min!! Det är kallt kallt kallt och solen skiner.






Mars:

Månaden som inleds med sportlov och andningshål. Vi hälsar på svärföräldrarna, åker pulka med pojkarna och åker sen äntligen ner till Helsingfors. Jag går på föreläsning, hälsar på min gamla klass och drabbas av panik och längtan, vi njuter av underbart väder, god mat, härlig sällskap och vi köper vår bästa investering på länge; Bönspelet. Jag vinterbadar och tycker det är roligt att vi fått igång TUR och jag får träffa mina gamla vänner igen. Vi ser Årvasrevyn och blir lite besvikna. Deltar i Bibelkuppen med mina elever. Åker till Vuokatti med skolan och får vara med om en hemsk händelse som ledde till väldigt mycket finskapratande och ambulanstur. Går på kurser och fortbildningar, trivs på jobbet som tur är och skidar lite mellan varven. Övervinner min balansskräck och skidar t.o.m på fritiden, hänger på villan och njuter av en alldeles fantastisk vinter.





April:

Mellan regnet sken solen. Våren kom och värmen och ljuset med den. Vi såg KAJ uppträda på Office, var på vikingamiddag till Solf och revykavalkad till Vasa. Vi var på pick-nick och drack champagne. Var på villan och hjälpte mor och far under påsken, jag backade över skottkärran med min nya älskade safir och blev förbannad. Hade disco med mina duktiga elever och väntade på våren och besked. Ångest och oroligheter, ingen vet ngt hur det blir och jag förbannade arbetssituationen för mig och den del av landet vi bor i. Började så småningom inse att jag måste acceptera faktum och sluta drömma.





Maj:
Sushi-månaden, vi äter och blir beroende av godsakerna. Min sambo blir master på att rulla själv. Vi föräras en underbar liten typ i kompisgänget. Finland vinner otroligt nog hockey-VM och vi bokar biljetter och hotell till hemma-VM 2012. Lyckan är stor! Jag går på jobbintervju och söker det jobb jag redan har. Vi ordnar en Euroviisut-cocktailkväll i goda vänners lag. Har dans på UF. Min cykel beger sig till himlen och jag cyklar med min klass från måsan till Vörå och de är hur duktiga som helst! Vi åker på stafettkarneval och feelisen är på topp, konstigt att övernatta på min gamla jobbplats. Jag saknar staden och livet då. Vårt duktiga lag tar sig till final!!! Jag får inte fortsätta mitt jobb och fick inte det jag ville ha. Men ett litet timlärarvikariat blev det och vi kan alla pusta ut en stund.





Juni:

En vemodig skolavslutning där jag är tvungen att ta farväl av en helt underbar sjätte klass. Måndagen efter börjar jag jobba 3-skiftes på bädden. Cyklar på min nya cykel några km varje dag till och från arbetet, trivs och är tacksam över att inte behöva vara hemma och i vår lägenhet. Moln sänker sig och det blir inte lättare som jag väntat mig. Deltar i mitt livs första lopp, Nicerun och första värmeböljan är här! Jag får åka på mitt livs första konsert till Helsingfors i sällskap av sambon, det regnar som utav helvete men det gör inget då vi är i staden. Träffas gamla kollegor av och an och saknar, har ont i hjärtat och tycker att livet är fruktansvärt orättvist och tråkigt. Gråter. Vi bär en badtunna över stock och sten och firar midsommar i Vexala. Sommarvärmen kommer så småningom och vi skördar från balkongen för första gången.






Juli:

2 möhippor, 1 bröllop och 1 förlorad Vöörodagan. Värmen fortsatte att stråla från himlen, det var obehagligt i finkon och vi försökte vara så mycket som möjligt på villan. Vädret var mystiskt och det haglade pingisbolls-size under Vörådagarna. Vi fick äntligen semester båda två och hade 2½ vecka ledigt tillsammans. Vi var i Kronoby och yrde mellan gårdar, cyklade iväg till Hellnäs och drack vin, såg på För några stockars skull och besökte våra kära vänner i södra Finland. Åt gott, grillade, lapade sol och försökte njuta. Det var varmt, skönt och jag längtade till hösten och till Rödbergen.











Augusti:

Dags att pimpa upp kalendern och återvända till jobbet. Dags att gå tillbaks till ruta 1 och med balndade känslor inreda ett klassrum i den skola där man själv gått. Hade bra feelis efter möten och träffar med nya personalen på båda ställen och tänkte att hösten fixar sig fast jag inte har ngn egen klass eller hör hemma ngn stans, det blir nog bra ändå trodde jag. Syrran och jag bilade ner till Tampere och shoppade lite inför skolstarten. Vi var på konstens natt i Vasa. Jag fixade gelnaglar, vi var på bröllop. Jag skar (eller egentligen var det läkaren) äntligen bort det onda från min tå! Vi fick hem vår badtunna som vi beställt från Sverige och inveg den på villaavslutningen. Jag var på möhippa. Vi var på vigsel igen. Vi firade 1-årig förlovningsdag på hotell i Vasa och sambon somnade medan jag fick ligga mellan hotellsängens vita lakan och se på film och dricka rödvin själv. Insåg att detta kommer att bli en lång och jobbig höst! Vädret var soligt och fint och sommarvärmen höll sig kvar.






September:

Vi plockade lingon i båda skolorna, vi tog skolfoton i båda skolorna, en oändlig mängd möten då alla planer och bedömningar skulle vara färdiga på båda skolorna. Jag försöker vänja mig vid att ha 2 arbetsplatser igen, ingen egen klass och passa in både här och där. Vi geocachar mellan varven, lägger ut våra första egna. Jag steker kantareller och är fast i appelsiini-tyrnikeitto träsket. Njuter av den sista värmen på villan och badar bastu och simmar i havet. Köper nya löpskor och har bestämt mig för att börja motionera. MI-kurserna Vattengymnastik och Rygg- och nackgympa drar igång. Vi har en kombinerad kräftskiva och förlovningsfest där vi fick massor av fina saker av våra underbara vänner. Jag var på chokoprovning och mina vackra naglar levde fortfarande kvar. Mörkret kommer, hösten kommer och det blir tyngre och tyngre i finkon.





Oktober:
Vi var på buggkurs och hade svårigheter med vem som skulle föra vem. Åt surströmming och Peps! Orienterade i skolan och hade sambon att lära mig grunderna. Jag fick äran att vara på babysim några söndagar. Jag försökte hålla igång motionerandet med länkar, tantgympa å vattengympa, jag mailade kansliet om en ny nivå på kursen. Vi var och såg Chanse i Vasa, ett superbra infall av oss! Vi var i Kronoby en helg och jag pysslade med svärmor. Jag såg Hemsång med mina kollegor. Sprang på fortbildningar för att kommunen bestämt att vi måste. Badade i badtunnan hemma hos föräldrarna. For på en tumisresa till Köpenhamn där vi hade några fantastiska dagar bort från finkon och allt skit. Vi åt gott, njöt av +20 grader, pratade oändligt mycket och livet vände. Jag var på bokmässan och vinmässan med min syster till Helsingfors och hade en helt underbar helg i min underbara stad.




November:
Jag fick pippi på Yankee Candle och eldade som en galning. Vi var och såg Pleppo live! och skrattade. Vi var på förlovningsfest till Österö. Jag sprang på teatersamtal, pedagogiska samtal, ansiktsbehandling, synkontroll, tupperware och klippte mig. Jag var på hantverkarmässa till Tammerfors och vi fick äntligen nya fönster i finkon! Vi var på en kall och dyster julöppning i Vörå men insåg att julen och lillajul kommer. Det var mörkt, mörkt och åter mörkt och regnigt.



December:Julen var på kommande. Stressade med julfestprogram och de sista proven i jobbet. Stickade som en gammal mommo. Åt massor av god mat och gott godis och midjemåttet växte stadigt. Var på julfester till höger och vänster och däremellan barnkalas. Fick mitt första fadderbarn. Väntade på snön och kylan. Hela december var mörk, stressig och ett enda kalasande. Sen sprang julen förbi och luften gick ur en. Det man väntat på hela året var över före det ens börjat. Vi vilade upp oss i mellandagarna och firade ett underbart nyår sen.



Som jag skrivit förr har det varit ett långt och händelserikt år som inte varit så lätt alla gånger. Det har varit många förändringar och mycket att ta till sig. Det har varit mycket kärlek och många fina bröllop och fester.
Jag hoppas 2012 blir mindre känslosamt och mer stabilt. Lika många roliga fester med mina kära vänner, TUR, nya avkommor och hur mycket kärlek som helst!

4 kommentarer:

  1. Härligt med årskrönika :) Gott nytt år på er. KRAM

    SvaraRadera
  2. Men varför så mycket tårar och sorg över flytten till hemknutarna? Man måste lära sig att se framåt och inse fördelar. Till exempel är det bra mycket billigare att bygga eget hus häruppe. Tomter i H:forstrakten är jättedyra. Och så har du ju familjen och släkten nära här. Människorna är rediga här och man kan lita på dem på ett annat sätt.

    SvaraRadera
  3. Mest för att jag inte trivs här, varken då eller nu. Jag var inte redo att komma tillbaka, jag ville inte det. Hade en gång flyttat och hade det bra där. Familjen och ens riktiga vänner har man ändå alltid nära och jag träffade dem varje månad, efter hemkomst har det inte ändrats. Hade aldrig tänkt köpa tomt och bygga hus där, då den tiden var kommen skulle jag antagligen återvända. (fast man MÅSTE inte bo i ett hus!) Men inte före, inte slösa mer tid och energi och pengar där jag inte trivs...Men livet tar svängom med en i bland, vissa gånger hänger man med och anpassar sig snabbare än andra gånger.
    Det är väl det som är meningen, man vet att man lever då man har både med- och motgångar i livet ;)

    SvaraRadera
  4. Och det viktigaste. Din sambo.

    SvaraRadera