Den helgen skulle vi på bröllop.
Nu har irriterasåjävlamycketjagbarahinnerutanattslemma-hostan kommit på besök och jag har hostat mig hes och är limin i lungor å mage.
Och jag vet precis hur det kommer att sluta; det kommer att pyra på under ytan hela denna vecka och nästa kommer febern och ögonmatten och halsflussen på besök.
Den helgen skall vi ju på bröllop.
Men imorgon är jag ledig, jag skall chilla med mor på dagen och sen till staden.
Snart går det att andas i vår lägenhet igen, vi har för första gången sen vi flyttat hit torkat damm, dammsugit och städat wc. Jag klarade det inte längre utan tvingade min sambo att samarbeta eftersom han efter de första 2 veckorna klart och tydligt deklarerade att han är minsann inte uppfostrad att städa så ofta han och så ofta kommer vi nog inte att städa här inte. Så jag har väntat, och väntat, och väntat....men den dagen han ansåg att man skall städa kom aldrig och nu var toaletten ohyggligt äcklig och dammråttorna större än mitt onda huvud så nu fick det vara nog!
Det är nog ofta så det funkar. Väntar man, händer inte så mycket. Har man en standard som är högre än den andres får man helt enkelt fixa det själv och säga till när det är dags. :)
SvaraRaderaNu städar faktiskt sambon ibland utan att jag hintar om det..han börjar väl märka hur stökigt det blir med barn, men annat var det för några år sedan..;)